sabineholmstrom

Hösten börjar knappa in på oss nu, snabbare än man egentligen hade velat. Denna sommaren gick för fort. Men vad gör de, jag vill vara glömma. Det känns som att det var igår, men det var det inte. Månaderna går fortare än vi räknat med. Livet springer iväg innan vi ens hunnit uppfatta de. Jag älskade hösten, mörkret, löven och färgerna. Jag hatar att livet går vidare. Det går vidare när jag vill stanna kvar. Jag längtar inte till något, mina drömmar är försvunna. Allt är mörkt. När ska jag börja älska igen? När börjar man se igenom tunneln? När ska mitt liv ta fart igen? Jag vill.