Varför sparka neråt?
Varför börja sparka på den som redan ligger? Den som gör allt för att resa sig men som hela tiden blir ner sparkad igen? Den som verkligen försöker komma tillbaka. Den som verkligen börjar få viljan att börja leva igen? Ska den hela tiden bli omkull puttad ner i leran igen. Ska man aldrig ha en chans att läka och stå upp på egna ben? Måste allt bara vara så jävla svårt? Måste människor vara så himla elaka? Kan jag inte bara få vara ifred och leva mitt liv så som jag vill. Och göra saker utan att bli tilltryckt.
Nu har snön täckt över alla mina spår
Jag går inte längre där ni andra går
Jag har skurit av min tunga, ni skulle ändå inte förstå
Jag har byggt en mur omkring, nu står jag här och ser på
Kommentarer
Trackback